Pop
FKA Twigs
”Caprisongs”
(Young/Atlantic)

Jag har haft ett hatkärleksförhållande till FKA Twigs. Å ena sidan var denna sångare, låtskrivare, producent, dansare och videoregissör den perfekta moderna popstjärnan, som blandade avantgarde-electronica med melodiösa r'n'b-ballader, texter som spände mellan det melankoliska och det erotiska samt en stark visuell identitet inspirerad av afrofuturism och queer kultur.

Å andra sidan var hon lite för perfekt och duktig. Hon framstod som så självmedveten och distanserad att hennes musik kändes lite ytlig och opersonlig, med tomma pretentioner. Men på hennes förra album, ”Magdalene”, hände något: FKA Twigs blev sårbar och berörande på riktigt.

”Caprisongs”, första släppet på stort skivbolag, är dock inte en fortsättning på känsliga ”Magdalene” utan ett steg i en ny, poppigare (och självexotiserande engelsk) riktning, med gästartister som The Weeknd och Daniel Caesar.

Detta är dock ingen besvikelse. Det hedrar FKA Twigs att hon alltid vill utvecklas och hon klarar verkligen av den svåra övergången från utpräglat experimentell musik till ren pop. Hon producerar fortfarande lite själv, men antalet medproducenter har ökat från åtta på debutalbumet och tolv på uppföljaren till 24 stycken på denna tredje fullängdare. Att hon i denna virvel av ljud och inspel fortfarande har en distinkt egen röst är imponerande.

Bästa spår: ”Tears in the club”, ”Darjeeling”

Nicholas Ringskog Ferrada-Noli

(dn.se 2022-01-21)