från höstskrud som jag aldrig verkar bli klar med... det blir svårare och svårare detta med årstidslistorna, kanske blir detta den sista jag gör... hoppas inte... mvh lidande konstnär

fantastisk låt hur som helst. årets bästa ballad? kanske.
Kommentera 0


Pop
Raury
”All we need”
(Sony)
Betyg: 4

På omslaget till 19-årige Raurys debutalbum finns, ovanför ”Parental advisory explicit content”-skylten som är obligatorisk för hiphopskivor, tre små symboler för fred, kärlek och lycka. Det säger något om innehållet: detta är hiphop med betydligt mer sång än rap, med texter om relationer och oro för samhällsutvecklingen, och med en ungdomlig hoppfullhet som känns naiv i ordets bästa bemärkelse.

Raury låter som en mer nedtonad Andre 3000 eller en mer begåvad Kid Cudi. Men framförallt låter han som sig själv, och hans blandning av hiphop, folkrock och hittig pop är helt egen. Denna innerliga och lekfulla musik uttrycker en känsla av att allt är möjligt.

Raury producerar och spelar många instrument själv, men han får också hjälp av bland andra producenten Malay, som var Frank Oceans högra hand när han skapade ”Channel orange”, och ”All we need” låter besläktad med det mästerverket. Även RZA gör en stark insats som gästrappare i den bitterljuva ”CPU”, hans vers är ett senkommet PS till scener ur ett äktenskap-låten ”Domestic violence” från 1998.

Andra låtar som imponerar är ”Trap tears”, ett soundtrack till att gå hem ensam från rapklubb med brustet hjärta och vilt blod, ”Mama” som är en fri fantasi över Queens ”Bohemian rhapsody”, och… ja, i princip varje spår. Ett av årets bästa album.

Bästa spår: ”CPU”, ”Forbidden knowledge”

Nicholas Ringskog Ferrada-Noli

(Dagens Nyheter 2015-10-28)
Kommentera 0

Szene am Bach med Leonard Bernstein :) 

Sveriges Radios Symfoniorkester
Musik av Carl Nielsen, Ludwig van Beethoven och Victoria Borisova-Ollas
Solist: Malin Broman, violin
Dirigent: Joana Carneiro
Scen: Berwaldhallen, Stockholm
Betyg: 4

Att se portugisiska Joana Carneiro dirigera är en fröjd. Utan att verka överdriven och manierad använder hon hela kroppen för att uttrycka musiken i partituret, det är som att beskåda en magisk ritual eller modern dans. Hon slänger med håret, skjuter bak armbågarna, kastar sina händer i exakta positioner och drar fram fantastisk musik från orkestern. Både musiker och publik blir intensivt engagerade i verken som framförs.

En sådan expressiv stil är passande när Victoria Borisova-Ollas nya verk ”… and time is running past midnight” denna kväll får sitt uruppförande. Det övernaturliga och kusliga som är förknippat med tolvslaget i sagans värld kommer här till uttryck genom kraftfull musik som är hetsig men aldrig bullrig. Det låter som att springa genom en labyrint med andan i halsen, eller som att bli jagad genom en förtrollad skog, och likt en dröm upplöses allt hastigt och lustigt i slutet. Ett elegant orkesterstycke.

Carl Nielsens violinkonsert från 1911 är ett av de sista verken han skrev innan han övergick från ett melodiöst och romantiskt tonspråk till ett mer experimentellt och aggressivt. Det är fint att se Malin Broman, Radiosymfonikernas konsertmästare, få vara stjärna för en kväll, och hon låter väldigt cool och trygg i den krävande solostämman. Att det sällan hettar till på allvar beror mer på Nielsen än på framförandet – det är en njutbar men kanske lite väl dramatikbefriad violinkonsert.

Beethovens sjätte symfoni, ”Pastoralsymfonin”, är något helt annat. En glänsande romantisk vision om naturens ofattbara skönhet och om att frälsas från sin själsliga oro genom att utsättas för denna. Är det en slump att Beethovens rubrik till den ljuvliga andra satsen, ”Scen vid bäcken”, på tyska är ”Szene am Bach” och går i B-dur, eller är det en subtil blinkning till den gudomliga musikens orakel Johann Sebastian Bach? Med denna gestaltande symfoni inspirerade Beethoven 1800-talets programmusik, men frågan är om någon av efterföljarna lyckades förena målerisk tydlighet med mänskligt djup som Beethoven gjorde i detta verk. Carneiro och Radiosymfonikerna lyfter fram dess perfektion i ljuset, och plötsligt blir man ännu mer tacksam över årets exceptionellt vackra höst.

Nicholas Ringskog Ferrada-Noli

(Dagens Nyheter 2015-10-25)
Kommentera 0
Visa fler inlägg