Häromdagen publicerades DN:s årsbästalistor för popalbum och klassiska album. Jag har varit med och röstat fram de listorna, det var kul, fast de flesta av mina favoriter hamnade utanför de officiella listorna. Även om DN också låtit alla musikkritiker presentera sin respektive etta så tänkte jag att det vore kul att också publicera mina personliga topplistor här. Eller who am I kidding, kul och kul, jag skulle aldrig drömma om att inte publicera mina årsbästalistor här. Here goes.
Topp 10 pop:
1. J Hus “Big conspiracy”
2. Megan Thee Stallion ”Good news”
3. Wizkid ”Made in Lagos”
4. Naeem ”Startisha”
5. Nubya Garcia ”Source”
6. Headie One ”Edna”
7. Actress ”Karma & desire”
8. Fiona Apple ”Fetch the bolt cutters”
9. Guleed ”Lucky 20”
10. Sega Bodega ”Salvador”
Topp 5 klassiskt:
Topp 5 klassiskt:
1. Ensemble Correspondances, Sébastien Daucé ”Charpentier: Messe à quatre choeurs - Carnets de voyage d’Italie”
2. Natalya Romaniw ”Arion: voyage of a Slavic soul”
3. Emmanuel Pahud, Paul Meyer, Daishin Kashomoto, Zvi Plesser, Eric Le Sage ”Vienne 1900”
4. Pygmalion, Raphaël Pichon ”Johann Sebastian Bach: motets”
5. Nicola Benedetti, London Philharmonic Orchestra, Vladimir Jurowski ”Elgar”
Back in the day brukade jag ju skriva en superlång årsbästalista med alla möjliga kategorier. Jag pallar inte göra det längre, tyvärr. Men låt mig ändå säga att "WAP" med Cardi B & Megan Thee Stallion var min favoritlåt detta år, att "Babyteeth" var den bästa film jag såg på bio, Alex Ross "Wagnerism: art and politics in the shadow of music" var den bästa fackbok som jag läste, Hanna Johanssons "Antiken" den bästa romanen och Hanna Rajs Laras "Under månen" var den bästa diktsamlingen. Och bästa tv-serien, det måste vara "I may destroy you".