Summerburst Gärdet, dag 2



Summerburst, dag 2

David Guetta, Calvin Harris, Krewella, Dada Life, Chicane, Wildstylez med flera
Scen: Ladugårdsgärdet, Stockholm 

Vad är musikalisk extas? Frågan aktualiseras när ett folkhav på 29 000 glada människor dansar vilt till housemusiken som spelas av den leende David Guetta. Thank you for making this night so magical, säger Guetta och publiken svarar med ett instämmande jubelrop. Vad är det som är så magiskt?

Jag tror att magin ligger i det kollektiva. De som kommer till Summerburst kommer inte ensamma utan med vänner, pojkvänner och flickvänner. Dansen är inte en individuell kulturupplevelse, det är något som sker i interaktion med andra. Musiken ensam skapar inte extas.

Housebeatet är så enkelt att alla kan dansa till det. Det är en inkluderande musik, den uttrycker känslor som kan identifieras och delas av alla. Och just delandet, den kollektiva simultaniteten, skapar lycka och meningsfullhet. 

Summerbursts andra och sista dag har en annan stämning än den kyliga förstadagen. Det är soligt och varmt, de ditforslade palmerna ser inte lika sorgliga ut och det är smockfullt med människor på festivalområdet.

Krewella, en grupp från Chicago, får igång eftermiddagspubliken rejält med sin hysteriska blandning av electrohouse och brostep. Jahan Yousafs entusiastiska headbangande gör också mycket för konserten. Till och med playbacksången imponerar med sin energi. 

Chicane är en 43-årig veteran inom dansmusik. Hans uppfriskande blandning av mjuka trancesyntar, nyandligt utopiska durackord och snällt snärtiga housetrummor gör hans set till ett av dagens bästa, trots frånvaro av riktigt tung bas. Han spelar ensam och inte i sällskap av musiker och sångare som han ofta gör, men kanske är det av godo. 

Stockhomsduon Dada Life inleder sin konsert med en märklig koreografi: ett antal vitklädda killar marscherar in med blågula flaggor samtidigt som en hotfull synt morrar i bakgrunden. Låt vara att Dada Lifes logga anspelar på den svenska flaggan – det hela ser ut som aggressiv organiserad nationalism, obehagligt efter det senaste EU-valet. Duon spelar välsmord electrohouse och använder alla knep de kan komma på, som att skicka ut ballonger formade som bananer och champagneflaskor i publikhavet och spela en mashup av Aviciis "Levels" och Gyllene Tiders "sommartider". 

Stämningen är på topp på lilla scenen när holländska hardstyleartisten Wildstylez spelar. Basen bankar snabbt och skoningslöst i kvällssolen, och publiken dansar lyckligt med händerna i luften. Wildstylez lyckas ha glada och pigga syntmelodier samtidigt som musiken är rå och brutal, imponerande.

Calvin Harris, känd bland annat för Rihanna-samarbetet "We found love", spelar för ett ofattbart stort publikhav arenahouse som låter hård men på ett polerat sätt. Vissa låtar är kryddade med arga trancesyntar, andra med vokala poprefränger – Calvin Harris har inget personligt sound utan är en skicklig musikalisk kameleont.

David Guetta får hjälp av pyroteknik, fyrverkerier, sprutande rök och laserljus, men det är musiken han spelar som får folkmassan att dansa ännu mer än till Calvin Harris. Guetta jobbar mer med dynamik än de flesta andra akterna på festivalen – tempo och intensitet varieras för att bygga upp maffiga crescendon. Många av hans bästa låtar är inte poppig house, utan ren pop med starka houseinslag. Allra finast är ”Titanium” som spelas i slutet och får mitt hjärta att skina ikapp med 29000 andra.

Nicholas Ringskog Ferrada-Noli

(Dagens Nyheter 2014-06-16)

TRE FRÅGETECKEN

Varför så få kvinnliga artister? Av de sammanlagt 41 akter som bokats till årets Summerburst i Stockholm och Göteborg är endast två kvinnliga (tre om man räknar Krewella, vars manliga medlem inte deltog i konserterna). En tjugondel. Inte okej.

Varför så många holländska artister? Hardwell, Afrojack, R3hab, Showtek, Martin Garrix, Ummet Ozcan, Brennan Heart, Wildstylez, Psyko Punkz och många fler – alla är de holländare. Är Nederländerna för EDM vad Kalifornien är för softrock?

Varför är det så populärt att bröla ”Seven nation army”? The White Stripes indierockhit har länge varit populär bland fotbollssupporters. På Summerburst används den för att uttrycka allt från ”en låt till, David Guetta!” till ”här är vi och vi har det gött”.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback