weekend + searching for sugar man

Länge sen jag skrev om film här. Men jag har i alla fall varit på bio två gånger den här veckan.



Weekend var jättebra. Jag vet inte varför jag trodde att den skulle vara något annat? Johan Cronemans recension i DN var legendariskt konstig, handlade mycket om att det var synd om Croneman eftersom en av hans recensioner bränts på Pride och att sexscener spelat ut sin roll i modern film. Jag håller inte med om det. Sexscenen i Weekend var väldigt bra, kändes både trovärdig och passionerad utan att bli pornografisk, och framförallt fyllde den en funktion. Det var en sexscen för bögar som går på bio - för precis som Glen påpekar i filmen så är det något man knappast är bortskämd med i mainstreamfilm. Jämför Ang Lees "Brokeback mountain" och "Lust, caution". Båda är passionerade kärlekshistorier, men den ena filmen handlar om kärleken mellan två män och den andra mellan en man och en kvinna. I den senare kunde Ang Lee (iofs inte utan viss kontrovers) ha grafiska sexscener, det var mer okej, det är mer okej. Biopubliken är inte van vid homosexuella samlag och det är kefft, tycks Weekends regissör/manusförfattare/producent Andrew Haigh tycka. På samma sätt fyller hela filmen en funktion - det är en extremt bra, välgjord och lättillgänglig kärlekshistoria, men den handlar om samkönad. Fast det är ingen blockbuster-kärleksfilm, som "Brokeback Mountain", mer en indie-kärleksfilm (typ "Blue Valentine") och såna behövs också (liksom det behövs gay-actionfilmer, gay-komedier, etc etc).

Manuset var väldigt bra (toppdialog!), skådespelarna var totalt trovärdiga och fotot var kongenialt - jag håller inte alls med Hynek Pallas som i sin recension i SvD skrev att "när paret ger sig in i en het kyss med smekande armar och blickar, och Haigh slår till med en perfekt inklippsbild på det grå höghuset där de omfamnar varandra i det enda upplysta fönstret. Snyggt som ett vykort, visst. Men i samma stund kastas jag också ut ur Glen och Russells fysiska närhet och lust – och den känsla som är filmens kemi." Den scenen hade föregåtts av mycket dramatik kring just det där med att våga stå i fönstret och visa att man är bög, något som Russel inte vågat men som Glen gjort utan att skämmas. Hela den scenen var väldigt fin, för innan kyssen sitter Russel på toaletten och är ledsen för att Glen inte är lika par-normativ som han själv är, och tänkt röka master kush i ensamhet eftersom han är så emo. Men han ändrar sig när han tar fram spliffen och tar istället med den ut till Glen, de delar på master kush-spliffen och ser på varandra och kysser varandra där i fönstret. Det blir som kärleksbrygden i "Tristan och Isolde". Oerhört snyggt, utan att kännas påklistrat.

Ett annat fint ögonblick: de sover och vaknar och fönstret står vidöppet och det är gryning. Man ser den fina utsikten genom fönstret och påminns om att Glen och Russel tidigare pratat om "Ett rum med utsikt" (som exempel på en av få mainstreamfilmer med nakna män under deras uppväxt). Det här blir deras rum med utsikt. Så enkelt och så romantiskt.

Åh, det var en toppenfilm. Jag grät till och med på slutet. Brukar aldrig göra det.



Igår var jag på galapremiären av Searching for sugar man. Den var bra! Jag vill inte säga för mycket om den för det är en film som, otidsenligt nog, vilar mycket på just storyn. Det är en fantastisk story. Men om man känner till den blir filmen lite mindre spännande att se. Men jag rekommenderar alla att se den - extremt välgjord dokumentär, befriande SNYGG (ingen skakig handkamera för klyschig realness, utan väldigt vackert foto och tight klippning) och dramaturgiskt elegant (känns som regissören Malik Bendjelloul tagit lärdom av Roland Emmerich smarta val att inte visa rymdvarelserna i "Independence day" förrän relativt långt in i filmen, och inte i en enda trailer). Och bra soundtrack också (finns på spotify). Premiär idag - gå och se!

Själv vill jag gå på bio snart igen och se "The Dark Knight Rises". Trots att jag tyckte "The Dark Knight" var fett överskattad och inte är någon superhjältefilm-entusiast över huvud taget. Men en bra film är en bra film.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback