Jag såg, först idag, affischen till "Åsa-Nisse: Wälkom to Knohult" och lade märke till en sak.



De sitter ju i en luftballong, vilket är en GARANTI på att det är en dålig film. Jag formulerade tesen "lita aldrig på en film med en affisch där huvudpersonerna flyger luftballong" och kände mig väldigt smart. För man minns ju affischen till "Jönssonligan på Mallorca" (1989)...



För att en teori ska kännas stabil krävs dock, av rent retoriska skäl, tre exempel och inte två. Och jag hade inte börjat skriva detta blogginlägg om jag inte hade haft för mig att "Polisskolan 5: Uppdrag Miami Beach" (1988) också hade luftballongsmotivet på affischen - då hade ju saken varit biff. Men ack, jag minns lite fel...



Denna skitfilm - den första Polisskolan-filmen utan Steve "Mahoney" Guttenberg som hade gått vidare till att bli en method acting karaktärskådespelare i filmer som "Tre män och en baby" - har en affisch på vilken karaktärerna visserligen svävar i luften, men inte med hjälp av en luftballong utan av en lian. Ja ja, så himla långt borta var ändå inte detta. Men jag får väl justera min tes till det lite mindre klatschiga "lita aldrig på en film med en affisch där huvudpersonerna svävar i luften med hjälp av ett fånigt föremål".

EDIT: jag hade fel - jag hade rätt! Det är "Polisskolan 4" som har en luftballong på affischen, alltså stämmer den ursprungliga tesen. Min twittervän Jonas upplyste mig om detta, han har tydligen skrivit om fenomenet tidigare.