"Don't get it twisted / you're a motherfucking elf". Kuben är arg. Kuben är peppad. Kuben har köpt dyra, fina beats. Kuben har hittat en balans mellan ansvarstagande mognad, dramaturgisk gangstanihilism och kvicka punchlines. Och han har gjort sin bästa skiva sedan 1993 års The Predator.
Men i tidningen ser den befängt nog ut såhär:
"Don't get it twisted / you're a motherfucking elf". Kuben är arg. Kuben är peppad. Kuben har köpt dyra, fina beats. Kuben har hittat en balans mellan ansvarstagande mognad, dramaturgisk gangstanihilism och kvicka punchlines. Och Kuben har gjort sin bästa skiva sedan 1993 års The Predator.
Skillnaden är - just det - ett enda ord. Sista meningens "och HAN" har bytts ut mot ett "och KUBEN". En petitess? Knappast.
Såhär är det. När man skriver texter som bara får vara några få meningar långa måste man vara ekonomisk och klarsynt i jakten på språklig dramaturgi. Det är som ett anfall i basket, man måste bygga upp ett spel och sen dunka i bollen.
"Don't get it twisted / you're a motherfucking elf".
Okej, passningen tas emot. Bollen i handen.
Kuben är arg.
Studs.
Kuben är peppad.
Studs igen, ett snett leende.
Kuben har köpt dyra, fina beats.
Studs samtidigt som ett par snabba steg framåt, försvararen höjer armarna och börjar stressa.
Kuben har hittat en balans mellan ansvarstagande mognad, dramaturgisk gangstanihilism och kvicka punchlines.
Båda händerna på bollen, finta motståndaren, snurra runt oväntat och så...
Och han har gjort sin bästa skiva sedan 1993 års The Predator.
Tjoff - iväg. Bollen nuddar tavlans fyrkant och studsar artigt ner i målet och slickar nätet på vägen ner. Tre poäng.
Om man däremot avslutar med Och Kuben har gjort sin bästa skiva sedan 1993 års The Predator blir det som man istället för att skjuta mot målet får kalla fötter och börjar studsa igen för att komma bort från försvararen. Domaren blåser i visselpipan, sådär får man inte göra, har man tagit upp bollen med händerna måste man skjuta eller passa. Försvararen ler ett sadistiskt leende med sin fula käft och man låter bollen falla mot golvet. Förödmjukelsen är total. Inga poäng.
Ah, ett pronomen betyder så mycket, så mycket. Men jag är inte sur. Min sågning av The Streets, som var en mer lyckad text, var korrekt återgiven bokstav för bokstav.
OK förlåt. Vi hörs. / Narkissos
såhär ska en slipsten dras: