Alton Nehemiah Ellis, 1 september 1938 - 10 oktober 2008
Usch. Ännu en hjälte har gått bort. Jag älskar Alton Ellis och hans nakna, vackra, själfulla röst. Alltså lyssna bara på 'I'll be waiting", shit vilken låt, den slår allt som Gregory Isaacs gjort. Så innerlig och desperat och romantisk. "Get Ready - Rocksteady" som producerades av Duke Reid är också fantastisk. Den gav namn åt genren som är min favoritdel inom reggae. Jah och rastafarisvammel, det säger mig ingenting. Rocksteady handlade om kärlek, ömhet och ljuva melodier. Ett hett tips för er som inte hört så mycket Alton Ellis är samlingen med det löjligt långa namnet "Be True to Yourself - The Godfather of Lover's Rock: Anthology 1965-1973".
Jaja. Han hann i alla fall bli 70. Och få 20 (!) barn. Och göra ganska mycket mer och komma ganska mycket längre än de flesta som föddes i Trenchtown, Kingston på 30-talet. Ändå - sorgligt. Rest in peace, Alton Ellis.
Älskar Alton Ellis - hela rocksteadygrejen är ju mer eller mindre hans förtjänst. Okej, långsammare ska och pseudo-rocksteady fanns innan, men det var hans pianist (enligt sägen) som uppfann den vandrande rocksteady-baslinjen.