Jag har ju inte skrivit om T.I.s "Paper Trail" här, det var en karamell jag sög i väntan på att recensera den i Nöjesguiden, sen blev den för gammal för att skriva om så det blev aldrig av att jag skrev en recension. Men kortkort: jag tycker den är jättebra. Vissa kassa låtar, visst, jag behöver inte ens nämna dem, ni vet vilka det är. Men så många BRA låtar! "Live your life"! "I'm illy"! "No matter what"! En toppenskiva, nästan lika bra som "King" och definitivt bättre än förra årets "T.I. vs T.I.P.". Coolt av Tip att strunta i överexponerade gäster som Lil Wayne och The Game och istället ta med B.O.B. Och så är det kul att han har en sån feminin röst... har ni tänkt på det? Han låter liksom inte alls tuff och hård, och han ser för övrigt inte särskilt hård ut. Det är nästan svårt att tro att han har åkt in för vapeninnnehav och misshandel and whatnot. Eller att han skulle vara en groupie-galning. Han verkar typ... blyg. Jämför med Kanye West, som ju är mesig men verkligen beter sig som värsta Mick Jagger-svinet. Det är lite som Lemmy i Motörhead. Han verkar också vara en kille som inte missar sin mormors födelsedag. Medan "mjukare" rockartister som Jackson Browne förmodligen aldrig gör det.
Men Lil Wayne är väl med? Swagger like us?