Jag har en syster som vet hur man tar hand om en. Häromkvällen orkade jag inte göra något annat än att ligga i min säng, och då kom hon in med en laptop laddad med första avsnittet av Mad Men, en tv-serie som hade premiär i USA i somras och som är totalbra. Den är skapad av Matthew Weiner, en manusförfattare som blev draftad till Sopranos-teamet efter att David Chase läst hans manus till Mad Men och blivit imponerad. Det var för sju år sen - först nu, när arbetet med Sopranos är slutfört, har han kunnat återuppta det projekt som ligger honom närmast hjärtat: att skapa en lyxigt välgjord serie om ett oglamoriserat tidigt 60-tal i New York. Ja ni får läsa en fet analys av Caroline i nästa Rodeo, min kommer när jag sett några fler avsnitt. Men det var hur bra som helst i alla fall - dialogen, skådespelarna, karaktärerna, det könsrollsmedvetna manuset.
Könsrollsmedvetet indeed. Efter att ha sett ett par avsnitt tycker jag ändock att ingen av karaktärerna liksom har ett eget liv, alla är väldigt mycket stereotyper, ibland genom försök till att få dem så icke-stereotypa... Men, jag ska försöka se ett par avsnitt till innan jag bedömer serien som sin helhet. Även om förhastade slutsatser oftast är de roligaste.