dåliga exempel på en bra idé

Publicerat i: Allmänt
Visst är man emot autencitetskravet som är så överväldigande i rockhistorien osv. All good, alla överens. Men varför är de artister som verkligen ansträngt sig för att gå emot det idealet så jävla dåliga? Så tråkigt. Topp fem bevis för att det är så:

1. Tom Waits - asteatral och tillgjord, skulle kunna vara intressant men hans musik är extremt kass
2. David Bowie - att hitta på en karaktär som man kallar Ziggy Stardust, hur fräscht är det? Bowie var som bäst när han var "Hunky Dory"-personlig eller Berlin-introvert.
3. Andre 3000 - hela "Idlewild"-grejen känns bara så krystad och kitschig, och låtarna han skrivit är de mest slappa och oinspirerade i Outkast karriär.
4. Eminem - outhärdlig med sitt psykopatiska Slim Shady-alter ego.
5. Cat5 - postironisk nerdummad produkt, men inte blir det intressant musik för det.
#1 - - moster:

Jag kan inte hålla med dig om din syn på Tom Waits. Man måste skilja på Tom waits och Tom Waits lika mycket som man kanske borde skilja på David Bowie och David Bowie.Tom Waits är väl inte ensam i musikhistorien för sitt teatraliska uttryck och det är bara en liten del av hans produktion och som oftast är de låtarna gjorda för just teaterar eller operor. Jag vet inte vad du har för relation till Tom Waits men skulle gärna vilja veta för musiken är inte extremt kass och skulle nog passa din smak om du bara lyssnade på Tom Waits, ordentligt.

#2 - - Stefan Nilsson:

Jag tycker Tom Waits röst är himla jobbig. "The Heart Of Saturday Night" är ju bra, men jag föredrar Jonathan Richmans version.

David Bowie har jag aldrig gillat, vet inte riktigt varför.

Förresten, Eminems första skiva är ju hur bra som helst!

#3 - - P:

Keith Thorntons alter-egon då? Spricker inte din tes där?

#4 - - Carl Magnus:

Ditt Tom Waits-hat är så jävla ogrundat och löjligt. Du gör dig bara till offentligt åtlöje när du påstår att allt han gjort är teatraliskt och tillgjort. Moster har rätt i allt, i synnerhet i att du skulle gilla honom om du inte hade bestämt dig för ett par år sedan för att inte göra det.

Annars: Wu-Tang? Quasimoto? MF Doom? Prince?

#5 - - Stefan Nilsson:

Kool Keith!

#6 - - matti alkberg:

Bla bla bla. Jag vet att man i bloggsfären (vilket extremt töntigt ord) har större rätt att positionera sig än vad man har i media (det är två skilda saker) men jag pallar inte längre. Särskilt när man påstår sig lyssna på soul och "svart" musik i allmänhet och sen positionera sig mot autencitetskravet i rockhistiorien. Newsflash: All musik som härstammar från slavarbete har det kravet på sig, somliga levererar, andra inte, somligt är bra och annat skit.
Personligen finner jag det ointressant på gränsen till outhärdligt att läsa om det.
Skriv om jazz eller stråkar eller parmiddagar i stället. Den här underliga politiseringen som funkade i Pop för tvåtusen år sen är helt meningslös och får dig att verka äldre än mig till och med. Skriv varför du hatar Eminem eller Tom Waits, eller varför du gillar Pharoah Sanders om du gör det, men placera inte in allting i kategoriska påståenden. Låt dem på Sonic hålla på med sånt i stället.
Det är fan en bra idé. Det här stället och deras skulle bli roligare. Win-win, som de säger på Starta eget-kurserna.

#7 - - Anonym:

Jag läste nyss Jesper Högströms blogginlägg på Tre hörnor straff om varför en skribent inte ska dra gränser i sitt huvud. Det handlade om fotbollsjournalistik men jag tycker att det är applicerbart här också.

#8 - - Carl Magnus:

Jag skrev det.

#9 - - matti alkberg:

Carl Magnus: Det tycker jag med.

#10 - - moster:

Vad är det som Jonathan Richman gör med "The Heart Of Saturday Night" som gör det till en bättre version? På "The Heart Of Saturday Night" så har Tom Waits kanske den mest drägliga rösten om man jämför med mycket annat han har gjort. Så att säga att Jonathan Richmans version är bättre är då som att säga att man inte gillar Tom Waits överhuvudtaget.

#11 - - matti alkberg:

moster: Men hörru, logik (eller i det här fallet bristen på den) biter inte i såna här sammanhang. Klart att Jonathan Richman är bättre än Tom Waits, det är möjligt att hans version är bättre än Waits (jag gillar båda), men det där underliga resonemanget är ju helt koko bahia. Tom Waits har gjort två (eller en och en halv) bra skivor. Richman har gjort ungefär 15 fulländade.

#12 - - moster:

helt logiskt..

#13 - - Annika:

Fan...chilla.

#14 - - Stefan Nilsson:

Matti! Matti! Ja, Jonathan Richman är bäst, och såklart hans version är bättre, och jag gillar ju också båda versionerna som jag skrev.

Jag såg Jonathan Richman spela nyligen, han har ju blivit helt galen!

#15 - - Stefan Nilsson:

Blivit "galnare" kanske det ska vara.

#16 - - H:

Måste säga att jag håller med Matti på den här punkten. Positionering är oerhört tråkigt, och vad som fick mig att börja hata all musikjournalistik. Är det verkligen så svårt att skriva om populärkultur utan att hänfalla åt dåligt underbyggt tesdrivande?

Det som gör mig mest upprörd är att det är helt OK att syssla med detta tesdrivande. Poängen är liksom inte att säga någon som är "sant" eller "falskt" utan att säga något som är "häftigt". Lyckas du med det är du hemma.
Jag är den förste att erkänna att denna inställning ibland leder till roliga artiklar/inlägg. Men den leder också till en väldigt irriterande antiintellektualism.

Det jag skrivit nu är mer allmänna funderingar och inte kritik mot just det här inlägget / din blogg. Men jag vet att du tycker annorlunda, och nu kanske är ett bra tillfälle att utveckla varför?

#17 - - Anonym:

och "chilla" räcker inte den här gången, OK?

#18 - - carro:

låt nicholas vara, han bara är sån.

#19 - - matti alkberg:

"Positionering är oerhört tråkigt, och vad som fick mig att börja hata all musikjournalistik."
Det är väl också positionering?

#20 - - Anton:

"Det är väl också positionering?"

Haha! Väl rutet!

#21 - - jakob:

"...och sen positionera sig mot autencitetskravet i rockhistiorien. Newsflash: All musik som härstammar från slavarbete har det kravet på sig"

det gör det väl inte.

#22 - - Anonym:

Matti: jag är osäker på om jag anser att det var en positionering (i den bemärkelse som jag använder ordet), men garderar mig genom att säga att den i så fall var berättigad. Skit samma. Men om du är intresserad av vad jag menade kan du ju alltid kolla under det nya inlägget.

#23 - - matti alkberg:

jakob: vadå gör? menar du har? det har det visst det. all musik som härstammar från att äga slavar (country) också.
H (antar jag?): jag förstår hur du menar. men i min värld är kategoriserandet, eller snarare generaliserandet, nästan ännu värre. går inte i polemik, vill bara ha någon att prata med.