Fan vad bra den är. Speciellt för att den är så realistisk - han blir ihop med en annan tjej än den han var kär i, han lyckas inte förverkliga sin dröm om att byta karriär, och trots att han tycker att pappan är en jävla idiot så har han en uppriktig och fin kärlek mot honom. It's all good. Bra klippning också.
Dessutom är huvudpersonen så jävla snygg. Han ser typ ut som Liam Gallagher hade sett ut om han hade varit snygg. Liam var ju ALDRIG snygg, inte ens 1994. Men Romain Duris har samma typ av ansiktsdrag - och samma frisyr och skinnjacka - som Liam, och får dessa attribut att framstå som sjukt attraktiva. Sen spelar han bra som fan också.
Gitt med bra fransk film som inte är typisk Bra Fransk Film - ni vet, lite intellektuella överklassmiljöer, lite rödvinsdrickande medelåldersmän som är otrogna mot sina skitsnygga fruar, lite Hitchcock-ångest. Alternativt humorlös socialrealism à la "Den lugna staden" (som jag iofs älskar).
Jag såg Louis Malles fantastiska "Le feu follet" från 1963 häromdagen också (med en huvudroll som Thommy Berggren inspirerats inte så lite av!). Och kom på mig själv med att fortfarande vara gränslost förälskad i det franska språket. Förlåt om jag är klyschig, men när allt kommer omkring toppar franska fortfarande min topp-5 över de bästa språken.
Den är grymt bra, framförallt Duris är outstanding. Har du sett den amerikanska "Fingers" som den baseras på? Jävligt bra den också.