Det är med stor glädje som vi presenterar årets mottagare av Karamelodikt, stipendiet som instiftades av Povel Ramel. Eftersom Povel Ramel enligt egen utsago var Sveriges första rappare är det enbart logiskt att stipendiet idag går till en rappare: Mats Petter Stenqvist, alias Pst/Q. Med intelligenta och roande textrader som "Post-operativt leker jag fekala kräkningar och spottar skit" har göteborgssonen skrivit in sig i det svenska folkets hjärtan.

Hej PST/Q!
- Halloso.
Stort grattis till priset! Hur känns det?
- Tack tack. Jo det känns gött. På tiden tycker jag, he he.
Juryns motivering lyder "PSQ är en rappare och lyricist från Göteborg. Hans musik kännetecknas bland annat av hans distinkta dialekt, samt hans avancerade lyrik. Texterna innehåller inte sällan bibliska eller på annat sätt mystiska eller högfärdiga referenser." Vad tycker du om den?
- Jo då, det är la gött. Sån e jag.
Du har så många spännande texter! Kan du inte rappa lite för oss?
- Okej då. Här kommer en gammal goding: Jag betraktar världen, förtraktar er, ni bör akta er snart, ta det lugnt, du fattar snart, att mitt förhatliga författarskap studsar ekon av överjordiska inviter mot satelliter, och as följer essen, men når ändå inga höjder med meriten, för rap-eliten toppstyrda texter, radio via scen, medans mina rader slår underifrån, tills ni får käken som diadem, jag ger tillbaka dina hjälpande händer, en i sänder och en e sönder, skändar grammatik med mordbrännande ordvrängare, jag bänder trender, och glöm inte att när du överträder, så rent verbalt är jag definitionen av mer våld än nöden kräver, jag övervägde att lämna er utslagna som pestkoppor, men få eld i nacken och nickar som på narkoleptiska testdockor.
Åh!! Mer, mer!
- Saknar parité pandé, textuell raritet ensam, gränsad till känslan av ensamhet och glämtar på längtan, hämtar flämtande patent på universums placenta, på pränt men koncentrerat påslag, Pst/Q småglad, pannlober som sågblad, förintar världen på två slag, håller rådslag, med Jesus, sadokiter och nazarener, klyver tankar, rankar rappare, bygger bankrar med massa gener, hieroglyfer passar gener och passerar polyper till graffarscener.
Ha ha! Graffarscener! Så fiffigt du knyter ihop säcken och förenar ett rikt ordförråd med kärlek och respekt för hiphopens fyra element!
- Jo då, det e så jag jobbar. Vill du ha mer?
Oh ja! Kör!
- Jag kommer garanterat bli bäst, jag sätter min pung i pant, dumt men sant, jag e så jävla tight att mitt rövhål har gummikant, rappare säger "bli som vi" med sina Trisomi-symptom, kotunga å för liten hjärna för skallen som Downs syndrom, synd då att jag inte tänker vänta på stim från radiostationer, jag biter hellre av mig armen och lever på handikapp-kompensationen, rappare tappar koncentrationen som fumliga lab-assistenter, och får stora skälvan som epileptiska egoister i epicenter, men med min magnitur mobiliseras massaker och Massada, medan mediokra män menar att målet är en massa saker.
Åh, lite politiskt, men ändå politiskt inkorrekt! Povel Ramel hade blivit rörd. Ge oss en sista ordsvada, kära PST/Q, årets karamelodiktstipendiat 2011!
- Jag beklagar att betagna bejakar och betalar för bedragare, rappare som beslagtar idéer från staterna vi pratar la om, du verkligen vill låta som dom, ståta med dom, låtarna om, dom råkade komma från en tumör, jag är på humör å språka om, å låta nån fatta att så många hiphopare är så jävla dumma, fyller sin lunga med luft i sin tunga och sin hjärna med samma, för å bli stjärnor med detsamma.
Stort tack! Hej då och ha det så bra!
- Ha det gott.