Igår var jag på en härligt anspråkslös fest i gamla stan som invovlverade ett reclaimat mini-torg, en reclaimad bänk, ett par karaffer med något sött och alkoholfyllt samt diverse journalister. Jag pratade bland annat med Eric Schüldt och frågade honom hur man äntrar P2. Det finns hur mycket som helst att äntra, sa han, det är bara att kasta upp sin änterhake och börja dra. Ok, soft. Jag tvingade honom också att ge mig sin topp 5 över klassiska tonsättare, som efter en svettig process utkristalliserade sig som såhär:
1. Wagner ("fler artister borde låta folk vänta i fem timmar på en hit innan den kommer helt överraksande, som i Raknarök")
2. Arvo Pärt ("Fratres är hans bästa verk")
3. Mozart ("han var bäst BÅDE på instrumentalmusik och på opera")
4. Sjostakovitj ("fast det tar emot lite, det känns så kreddigt att gilla honom")
5. Rachmaninov ("egentligen mest för den andra pianokonserten")

Soft. Fast sen sa Eric att han aldrig förstått grejen med Haydn och då skällde jag mer eller mindre ut honom. Haydn är på min topp tre.
#1 - - Jeps:

Succes!

#2 - - Anonym:

Alltså, han kan ju ingenting om musik. Men det visste vi ju redan.