Äh, det är ju helt sant. Så länge vi talar popmusik i alla fall. Jag tycker det är subversivt. Även om såna som jag (lite för gamla, fattar inte ny teknik, pallar inte lära sig osv) går under är det självklart värt det. Jag är dock skeptisk till tidslinjen. Eller snarare, jag förstår den inte. Ej heller varför den är med.
Fast det borde varit längre. Varför vill du skriva för dem förresten?
Tror och tror; jag tycker att det är intressant. Men jag är som sagt inte en del av den nya anti-historiska rörelsen eller vad man ska kalla den. Tio år av Pop och allmusic, jag är fucked for life. Jag har proppat i mig så mycket information som aldrig kommer att lämna mitt huvud, så det finns ingen chans att jag kan få en sån där soft och obekymrad inställning till att skriva om musik. Men det finns andra som har den inställningen, och jag fascineras av dem.
Grejen är väl att Pop inte finns längre.
Det var inte en perfekt tidning, men de kunde iallafall entuasmiera.
Sonic är ju ungefär lika inspirerande som Expressen Fredag.
Don't get me started on Sonic. De har EN bra skribent - Johan Jacobsson - resten är humorlösa konservativa dönickar. Ärligt talat är nog Expressen Fredag en bättre tidning, för de lyckas åtminstone med vad de eftersträvar.
Visst. men sen läser man Robert Wyatt artikeln i nya Sonic.Vem fan annars skulle publicera den i Sverige just nu?
Läste en Nöjesguiden och en Rodeo i helgen. Har Rodeo blivit Sveriges nya nöjesguiden? Tycker inte Nöjesguiden håller måttet alls längre. Det är liksom inget innehåll i den längre. Carl Reinholt-Belfrages intervju med Jens Lekman var nog det äckligaste jag läst på länge också.
Häglund har börjat skriva musik igen, i en nästan anonym blogg, hittar inte adressen nu... men det var rätt bra.
Om du tror på det här, varför lägger du inte av? En ärlig fråga...