Nej, det blir ingen vinterplaylist heller, precis som det inte blev en höstplaylist. Men det är inte som att jag inte gör spellistor på Spotify, det gör jag hela tiden, och det ger mig mycket både att göra dem och att lyssna på dem. Den senaste kom till väldigt spontant och är ganska enkel men faktiskt väldigt lyckad: late for the sky, en lista med 10 spår från Beethovens sista fas. Tio långsamma satser från hans sista fem pianosonater (komponerade 1816–1822) och hans fem sista stråkkvartetter (komponerade 1824–1828). Dessa verk är ikoniska på ett alldeles eget sätt. Beethovens karriär brukar delas in i tre faser. Dels den tidiga fasen, då han skapade musik i Haydns och Mozarts anda, och blev Wiens nye mästartonsättare. Dels mittenfasen, då han skrev sina nyskapande och personliga verk, de som blev startskottet för romantiken och de som idag är hans mest populära verk. Men den sena fasen, som är ett slags ärevarv – han hade nog älskats och beundrats lika mycket, i alla fall under 1800-talet, om han hade dött tio år tidigare än vad han gjorde – det är musik som är så enormt egensinnig, innerlig och djup. Den låter varken som 1700-talets klassicism eller som 1800-talets romantik. Det är frestande att kalla den för modern, men sanningen är att den inte låter modern heller, den låter bara tidlös, egen. Och det är underbar musik. Egentligen ska man lyssna på sonaterna och stråkkvartetterna i sin helhet (liksom symfoni nr 9, som också skrevs under den här tiden, fast den passar inte alls in på den här spellistan), de är verkligen väl sammansatta verk var och en. Men jag är en sucker för vackra långsamma satser och jag tycker att det händer något när man hör dessa sublima satser efter varandra. Varannan låt är för solopiano, varannan är för stråkkvartett, så det blir en sorts fläta. Jag har valt inspelningar med pianisten Igor Levit (som i år ska spela alla Beethovens pianosonater på Konserthuset i Stockholm, jag ska gå på alla konserter!) och Belceakvartetten. "Late for the sky" är för övrigt en låt med Jackson Browne. Någonting ska en playlist heta.
Nej, det blir ingen vinterplaylist heller, precis som det inte blev en höstplaylist. Men det är inte som att jag inte gör spellistor på Spotify, det gör jag hela tiden, och det ger mig mycket både att göra dem och att lyssna på dem. Den senaste kom till väldigt spontant och är ganska enkel men faktiskt väldigt lyckad: late for the sky, en lista med 10 spår från Beethovens sista fas. Tio långsamma satser från hans sista fem pianosonater (komponerade 1816–1822) och hans fem sista stråkkvartetter (komponerade 1824–1828). Dessa verk är ikoniska på ett alldeles eget sätt. Beethovens karriär brukar delas in i tre faser. Dels den tidiga fasen, då han skapade musik i Haydns och Mozarts anda, och blev Wiens nye mästartonsättare. Dels mittenfasen, då han skrev sina nyskapande och personliga verk, de som blev startskottet för romantiken och de som idag är hans mest populära verk. Men den sena fasen, som är ett slags ärevarv – han hade nog älskats och beundrats lika mycket, i alla fall under 1800-talet, om han hade dött tio år tidigare än vad han gjorde – det är musik som är så enormt egensinnig, innerlig och djup. Den låter varken som 1700-talets klassicism eller som 1800-talets romantik. Det är frestande att kalla den för modern, men sanningen är att den inte låter modern heller, den låter bara tidlös, egen. Och det är underbar musik. Egentligen ska man lyssna på sonaterna och stråkkvartetterna i sin helhet (liksom symfoni nr 9, som också skrevs under den här tiden, fast den passar inte alls in på den här spellistan), de är verkligen väl sammansatta verk var och en. Men jag är en sucker för vackra långsamma satser och jag tycker att det händer något när man hör dessa sublima satser efter varandra. Varannan låt är för solopiano, varannan är för stråkkvartett, så det blir en sorts fläta. Jag har valt inspelningar med pianisten Igor Levit (som i år ska spela alla Beethovens pianosonater på Konserthuset i Stockholm, jag ska gå på alla konserter!) och Belceakvartetten. "Late for the sky" är för övrigt en låt med Jackson Browne. Någonting ska en playlist heta.