När Frank Ocean lånade The Beatles "Here, there and everywhere" på sin "White Ferrari" lyssnade jag på den gamla Beatleslåten igen. Och igen. Och igen. Den är så himla bra. Det är en Paul McCartney-låt, ni vet, även om det står "Lennon/McCartney" på alla låtar som de skrev under Beatlestiden så är det oftast antingen den ena eller den andra som skrev låten (enligt den här nördiga sajten är det närmare bestämt 72 Lennon-låtar, 66 McCartney-låtar och 24 låtar som de faktiskt skrev ihop).
Även om John Lennon är min favorit så tycker jag mycket om Paul McCartney, han är liksom underskattad - hans bästa låtar är snälla, fina, melodiösa, sentimentala, charmiga. Och jag fick lust att göra en playlist med bara Paul-låtar från Beatlestiden, så att man kan njuta av dem utan att de står i skuggan av John Lennons (mer omedelbart känslomässigt engagerande) låtar. Jag gjorde en sån lista, och med mycket stor möda kokade jag ner det till 40 låtar, lyssna här! Det blev en väldigt bra lista, för jag har inte med kända-men-störiga Paul-låtar som "Ob-la-di, ob-la-da" eller "Hello goodbye" eller "Hey Jude" (läste på Wikipedia att det långa fadeout-slutet är en briljant spoof på låtar som slutar med fadeouts... vem fan vill ha musik som spoofar något?) eller "Lady Madonna". Däremot fick "Yesterday" komma med, lite förvånad blev jag själv över detta, men i denna kontext låter den faktiskt fin. Det är en kronologisk lista. Men tryck på shuffle om ni hatar att höra en massa tidiga Beatleslåtar i rad (hur man nu kan hata det).
Fast när jag lyssnade på alla gamla Beatleslåtar när jag gjorde Paul-listan hörde jag ju alla John-låtar också och liksom... en låt som "Julia"... man kommer inte runt den. Så otroligt bra, så stark. Paul McCartney är underbart begåvad. Fast John Lennon var ÄNNU mer begåvad. Hur kan man skriva så bra melodier med så, så stark musik, och samtidigt sjunga så bra? Den sångrösten, så unik, så känslosam. Så jag gjorde nyss en playlist med lika många John-låtar från Beatlestiden, lyssna gärna pga detta är svinbra musik.
Vissa gillar inte Beatles. Det kan jag kanske förstå, man känner aversion mot dem pga deras status som klassiska, allt de symboliserar, alla rockmagasin som listar deras låtar och album och gitarrsolon etc i nummer efter nummer, för en väldigt specifik målgrupp, som man kanske inte vill identifiera sig med... aja må så vara. Men om man lyssnar på Beatles, på deras musik, så är det lätt att bli fascinerad. Tycker jag. Hur kan man ha så mycket begåvning, utvecklas så mycket så snabbt, i så unga år? Det finns en sån fin energi, en sån stark inspiration, i många av Beatles låtar. De har gjort en del skräp, eller åtminstone gravt daterade låtar, men det behöver man ju inte lyssna på. Lyssna på mina playlists istället. De är skitbra.
PS "Baby's in black" kunde jag inte ta med på någon lista eftersom det är en låt som verkligen är lika mycket Johns som Pauls, båda har skrivit den, båda sjunger. Synd för jag tycker mycket om den. Den är fin.