Jag älskar Marcus Price – för Fatta eld, för 100:-, för det punkiga projektet Basutbudet, för att han med sin vision om hedonistiskt röjig partymusik får de flesta andra svenska hiphopartister att framstå som stela, humorlösa och kyska. Men tyvärr är Nere i Nice, hans första fullängdare tillsammans med DJ:n/producenten Carli, en ganska trist historia. Inte bara refränger utan hela låtar består av debila hejaklacksramsor, och det kan vara kul i små doser men blir tröttsamt när samma koncept upprepas i samtliga spår på albumet. Produktionerna är snygga, men lyckas inte på egen hand bära musiken. Marcus Price var en gång Sveriges bästa rappare och att han fortfarande är grym har han visat i låtar med Safe House Staff de senaste åren – att han inte utnyttjar sin egen skiva till att rappa är ett mysterium, och ett slöseri.

BETYG: 3/6 (från Nöjesguiden)