sunday service choir - jesus is born

Publicerat i: popmusik, recension Kanye West, Sunday Service Choir, gospel

Gospel
Sunday Service Choir
”Jesus is born”
(INC)
Betyg: 2

I början av 2019 började Kanye West på veckobasis ge religiösa konserter med en gospelkör som han kallade för The Samples, under rubriken ”Sunday service”, och lyckades än en gång överraska och skapa intresse. Kanye hade inte blivit nyfrälst utan bara löpt linan ut, för det kristna och gospelinfluerade har varit en ingrediens i hela Kanyes karriär, från ”Jesus walks” (2004) till ”Ghost town” (2018). 

Att Kanyes tro tog ett stort språng just då är inte konstigt. De senaste åren har han befunnit sig i personlig kris, psykisk ohälsa och politisk förvirring. Kyrkan blev en trygg famn för honom att fly in i. Och med tanke på hur nihilistisk och mörk den samtida unga hiphopscenen har blivit var det ett klokt drag – multimiljonären och familjefadern Kanye kan inte med trovärdighet tävla med knarkande kids utan morgondag, men genom att bli extremt religiös blir han ändå alternativ. Han representerar inte mittfåran bland popartister, han är fortfarande spännande.

Parallellt med det kollektiva myset med sin lilla gospelkör, som efterhand bytte namn till Sunday Service Choir, har Kanye spelat in och gett ut soloalbumet ”Jesus is king”. Där skildras hans personliga resa (djupare) in i tron. ”Jesus is born” är dess tvillingskiva, det andra sidan av myntet – den delen av kristendomen som inte handlar om individens känsla utan om gruppens gemenskap. Kanye är medlem i Sunday Service Choir, men hans röst sticker inte ut på detta debutalbum, den hörs faktiskt inte alls, och inte heller bidrar han med några finurliga beats. Det finns en poäng med det – musik befriat från ego – men det gör skivan mindre fängslande än ”Jesus is king”.

Rent musikaliskt är ”Jesus is born” traditionell gospel: olika körsektioner sjunger i dialog med varandra, körledaren Jason White mässar, ackompanjemanget är enkelt (orgel, piano och handklapp, och ibland trummor och lite blås). Speltiden är nästan en och en halv timme – en markant skillnad från Kanye Wests senaste skivor, som varit runt en halvtimme långa – och gör att skivan känns mer som en maffig kyrkokonsert än som ett album att närlyssna på i ensamhet. Det är musik som uppmuntrar till deltagande men talar bokstavligen för de redan frälsta. Där ”Jesus is king” var missionerande och argumenterande existerar ”Jesus is born” i en orörlighet som brusar av kristen lycka.

Det mest kreativa med ”Jesus is born” är låtmaterialet. Traditionella gospellåtar blandas med gospelifierade versioner av gamla R&B-låtar av SWV och Ginuwine, nyare poplåtar av Sia och Jeremih och naturligtvis några av Kanye Wests egna låtar. Om hela skivan hade bestått av denna typ av låtar, eller bara av uppdaterade Kanyelåtar, så hade den känts mer pigg och unik. Men Sunday Service Choir har inte orkat eller velat gå hela vägen, så skivan blir något av en halvmesyr. Jämfört med klassisk gospel är den nämligen ganska tam. De tårar som rinner ned för ens kinder när man hör Aretha Franklin i ”Amazing grace” rinner inte här.

Bästa spår: ”Souls anchored”

Nicholas Ringskog Ferrada-Noli

(dn.se 2020-01-07)