”Bach reborn”
Svenska Kammarorkestern
Verk av Johann Sebastian Bach, Olga Neuwirth och Brett Dean.
Solister: Claire Chase och Alissa Rossius (flöjt), Roger Olsson (violin), Brett Dean och Tabea Zimmermann (viola).
Dirigent: Thomas Dausgaard.
Scen: Konserthuset, Stockholm.
Speltid: 1 h 45 min.
Betyg: 4.
Bach spelas mycket i kyrkor runtom i Sverige, men att få höra instrumental orkestermusik av honom i ett konserthus är något av en lyxig raritet. Sedan det blev omodernt att fläska på med stor orkester i verk som komponerats för mindre barockensembler har hans musik blivit ett mindre självklart val för stolta symfoniorkestrar med publik som förväntar sig storslagna konserter.
Men med Svenska Kammarorkesterns projekt ”Bach reborn” smygs han in, genom att hans Brandenburgkonserter används i ett spännande koncept med nyskriven musik. Var och en av de sex klassiska verken får speglas av stycken som dagens tonsättare har anlitats för att komponera. Efter många år har projektet nu äntligen gått i mål, med denna konsert som låter Brandenburgkonsert nr 4 och 6 få sällskap av Olga Neuwirths ”Aello – ballet mécanomorphe” respektive Brett Deans ”Approach – prelude to a canon”.
Den största förtjänsten med de nyskrivna verken är att de ringar in Bachs mästerverk, de får lyssnaren att stanna upp vid dem och känna särarten i varje stycke. Han skrev ju så otroligt mycket musik, och de skivinspelningar som görs har ofta en redovisande, katalogliknande karaktär: samtliga solocellosviter, samtliga toccator, samtliga orkestersviter, och så vidare. Det är både praktiskt och opraktiskt, för det man behöver är egentligen inte ett fint Bachbibliotek utan en fin musikupplevelse, ett möte mellan ett verk och en lyssnare. Och det får man när Svenska Kammarorkestern presenterar verken på ett såhär ambitiöst och kärleksfullt sätt.
Brandenburgkonsert nr 4 bygger på dynamiken mellan tre solister – två flöjter och en violin – och en lite större orkester. Oerhört vacker musik och fint framförd här. Olga Neuwirths ”Aello” har också en flöjtsolist, men även en skrivmaskin som slagverk, en synt med cembaloljud och två trumpeter. Genom att låta flöjten fräsa som en katt och skrivmaskinen muntert knattra fram i valstakt uppstår en distanserande, buskisartad effekt. Kanske vill österrikiskan Neuwirth, likt sin landsmaninna Elfriede Jelinek som hon har samarbetat med, göra upp med hemlandets konservatism på ett aggressivt sätt.
Brett Deans ”Approach” fungerar annorlunda och är en väldigt känslig och ödmjuk inledning till Brandenburgkonsert nr 6 som den sömlöst övergår i. Dean tar fasta på kontrapunkten, avståndet mellan de två violorna som har solostämmor i Bachs konsert, och låter dem långsamt närma sig varandra, tills de skimrande förenas i Bachs ljuvliga musik. Sammantaget en mycket fin konsert.
Nicholas Ringskog Ferrada-Noli
(Dagens Nyheter 2018-02-12)