Från förra skivan "The ship". Jag blir rörd av hur varsamt och omsorgsfullt Brian Eno här återvänder till sin ungdoms favoritmusik, The Velvet Underground, och ger deras fantastiska låt samma lyxiga behandling som Brian Eno gett U2 och Coldplay och alla andra med feta checkhäften. Det är som att han även ger sin ungdom den behandlingen. 

Ambient
Brian Eno
”Reflection”
(Warp/Border)
Betyg: 4

Ambient är optimistisk musik. Den bygger på idén om att konst som är befriad från mänskliga egenskaper, känslor och relationer kan existera, musik som bara består av ”objektiva” stämningar. Genrens gamla testamente skrevs av Brian Eno, framförallt med albumet ”Ambient 1: Music for airports” (1978) som inte så mycket är ett soundtrack till flygplatser som ett kärleksbrev till dem. Efter många år som vördad rockproducent har Eno på senare år återvänt till ambient, med skivor som ”Lux” och fjolårets fullträff ”The ship”. ”Reflection” är ett mer lyckat utförande av den idé som han testade redan på 1985 års ”Thursday afternoon”: en skiva som består av ett enda timslångt ambientspår, varierat och statiskt på samma gång. ”Reflection” tycks gestalta själen hos en optikers synundersökningsapparat. 

Bästa spår: ”Reflection”

Nicholas Ringskog Ferrada-Noli

(Dagens Nyheter 2017-01-14)