Christian Svarfvar, violin, Love Derwinger, piano och Erik Wahlgren, cello spelar ett arrangemang av Arnold Schönbergs "Verklärte nacht"

Stina Ekblad läser utdrag ur "Doktor Faustus"

Michaeil Weinus sjunger sånger från Franz Schuberts "Winterreise" ackompanjerad av Love Derwinger

Har jag pratat om Thomas Manns "Doktor Faustus" här på bloggen? Jag tror inte det va? Det är av de senaste årens stora läsupplevelser för mig. Jag var med i en bokcirkel som läste den under 2014, det tog tid och vi fick träffas många gånger, för det var en mångfacetterad och svårpenetrerad text. Vi läste den gamla träiga översättningen - det här var precis innan boken gavs ut på nytt i Ulrika Wallenströms hyllade nyöversättning. Men vi njöt. Det var en så speciell och fascinerande värld. Thomas Manns känslor för Tyskland och den tyska kulturen, färgade av att han skrev dem mitt under brinnande krig (andra världskriget, vars tyska nederlag blev alltmer tydligt) och i exil i USA, med en alienering som säkert spädde på hans starka längtan efter och romantiserande av europeisk och tysk kultur. Psykologiskt är romanen inte så spännande, alla karaktärer är ganska endimensionella, men ändå är boken så rik: det vackra språket, alla bisarra utvikningar i berättelsen, all konsthistoria och musikteori, behandlingen av Faustmyten, alla tankar om skapande och kreativitet, och inte minst den väldigt intressanta relationen mellan två vänner där den ena beundrar den andre och den andre är beroende av denna beundran. Det är en bok man sent glömmer, kan jag säga. Och när jag åkte på roadtrip i Bayern i somras och såg medeltidsbyar som Bamberg så fylldes jag med en glädje som tveklöst delvis berodde på att jag läst Thomas Manns "Doktor Faustus".

Förra veckan anordnade Forum Nutidsplats för kultur en "Doktor Faustus"-kväll och jag var där. Alla var där. Jag såg Horace Engdahl, Eva Bonnier, Erik Wallrup, Björn av Kleen, stjärnpianisten Roland Pöntinen, skådespelare från Dramaten, sångare från Kungliga operan. Forum har en väldigt fin form för kulturevenemang: de blandar litteratur och musik genom att varva uppläsningar med musikframträdanden under en kväll, under ett visst tema. Denna kväll var temat alltså "Doktor Faustus" och allt var så otroligt välgjort och smakfullt. De skrev aldrig någon på näsan, det var inget käckt inledningstal som sammanfattade bokens innehåll. Ingen sa någonting om boken på scen faktiskt. Istället fick vi ta del av bokens värld. Stina Ekblad och Hannes Meidal läste upp långa passager ur boken, extremt välvalda enligt mig. Och musiken! Dels var det väl valda stycken, dels var det en så fin variation. Vi fick lieder - en extremt tysk och extremt romantisk musikform - av den genrens mästare Schubert, olycksbådande sånger från "Winterreise" som passade Manns olycksbådande berättelse. Vi fick solopianomusik av Beethoven - från hans pianosonat opus 111, som avhandlas väldigt grundligt i "Doktor Faustus", dessutom lyxigt nog framförd av Roland Pöntinen. Vi fick Gustav Mahler - senromantikens yttersta gräns, 1800-talets yttersta gräns om man så vill, och en författare som har en stark Mann-koppling i och med "Döden i Venedig" - och hans pianokvartett, ett ungdomsverk, lät bättre och mer angeläget än vad det någonsin gjort i mina öron. Och så fick vi Schönberg, tonsättaren vars tolvtonsteknik direkt kopierades av Mann när han hittade på sin karaktär tonsättaren Adrian Leverkühn som säljer sin själ till djävulen. Schönbergs "Verklärte Nacht", ett otroligt vackert verk, fick vi höra i ett kreativt arrangemang för pianotrio (inte hela verket tyvärr, men det är ju också ganska långt). Vilken lyx!

Allt var andaktsfullt men inte på ett krystat och jobbigt sätt. Det var bara så mycket kärlek i lokalen. Det kändes så genuint, Forum är liksom ingen fin guldklädd salong, det är mer som en bunker för kulturintresserade, det är enkelt och rått och vinet är billigt och ingen hoppas på besök från kungahuset. Det är lätt att känna kärlek för en sådan plats. Man kände också att de som stod på scenen älskade "Doktor Faustus"-världen, att detta kanske inte var deras mest välbetalda gig men att det inte gjorde någonting, de ville gå in i denna värld, och fick göra det genom publikens entusiastiska intresse. Att sitta där i mörkret och vara en del av detta fyllde mig med så mycket värme.

Forum har flera spännande arrangemang i vår, jag är själv mest sugen på kvällen som cirklar kring Stravinskys "Historien om en soldat" den 16 april. Man kan läsa mer på deras hemsida.