Fråga mig inte varför, men den senaste tiden har jag snöat in lite på de två syskongenrerna pianokvartetten och pianokvintetten. När jag lyssnar på kammarmusik är det annars oftast stråkkvartetter eller sonater för violin och piano som jag dras till, det känns som en mer balanserad konstellation. Men det finns många klassiska verk inom dessa två genrer och jag tycker det är kul att bekanta mig med dem. Jag gjorde två kronologiska playlist, en med pianokvartetter och en med pianokvintetter, lyssna gärna, det är ypperlig höstmusik! 

Pianokvartett-playlisten sträcker sig mellan 1785 (då Mozart skrev sin första pianokvartett; båda hans två kvartetter är smått legendariska) och 1909 (då den rumänske tonsättaren George Enescu skrev sin första pianokvartett). Denna lista innehåller musik av Mozart, Weber, Schubert (även om hans "Adagio & rondo concertante" inte är en riktig pianokvartett så skrevs den för en sådan ensemble), Felix Mendelssohn, Robert Schumann, Brahms, Dvorak, Fauré (älskar Fauré), Suk (han är nice, alltid kul att lyssna på en tjeckisk tonsättare som inte är Dvorak) och Enescu. Pianokvintett-playlisten sträcker sig mellan 1819 (då den unge Schubert skrev sin fina "Forellkvintett") och 1940 (då Sjostakovitj skrev sin pianokvintett som belönades med Stalinpriset, hehe) och innehåller musik av Schubert, Louise Farrenc (yes, en kvinna!), Robert Schumann (hans pianokvintett blev enormt stilbildande eftersom han skrev för sättningen piano + stråkkvartett, istället för som man gjort tidigare för piano, violin, viola, cello och kontrabas - efteråt gjorde alla som Schumann), Brahms, Franck, Dvorak, Sibelius (som var ganska ung när han skrev sin kvintett), Suk, Fauré, Elgar (yes, en engelsman!), D'Indy, Martinu (väldigt speciell och fascinerande tonsättare, skulle vilja se någon av hans operor) och Sjostakovitj. Listorna är 50 respektive 60 spår långa, ursäkta en symmetrigalning/numerolog... det hade kanske varit ännu snyggare med 40 respektive 50 spår men så viktigt är det faktiskt inte med vackra tal. Även om det är nice. Som Christopher Marlowe skrev som första replik i sin "Faust": "Logik, din skönhet har bedårat mig."

Och om någon undrar: jag har börjat på höstskrud, det går lite segt... men blir nog klar nästa vecka eller så! :)