Jessie J
Scen: Gröna Lund, Stockholm
Betyg: 4

Det finns en förklaring till att Miley Cyrus singel ”Party in the U.S.A.” från 2009 är så briljant, med sin livsbejakande melodi och text om hur underbart det är när man mår toppen och en låt med Britney Spears eller Jay-Z plötsligt spelas på radion. Låten skrevs av engelska Jessica ”Jessie J” Cornish, då endast 21 år gammal, och med hennes utanförperspektiv blev de amerikanska drömmarna än mer romantiskt skimrande.

Att Jessie J inte har satsat på en karriär som popartist sedan barnsben skiljer henne från andra väloljade hitmaskiner i samma genre. Hon har sagt att hon inte var bra på någonting alls när hon gick i skolan och att hon mådde dåligt i sju års tid innan hon fick sitt första skivkontrakt. Denna närhet till självtvivel och mörker gör hennes triumfer mer berörande och färgar både hennes musik och image. Hon har en ödmjuk framtoning och en otvungen charm, motsatsen till en diva. Och flera av hennes låtar har ett uppbyggligt budskap utan att det känns krystat, exempelvis ”Who you are” som försvarar och hyllar svaghet, den materialismkritiska ”Price tag” och den svängiga Rihannapastischen ”Do it like a dude” med sin basala feminism. Hon sjunger samtliga med stor inlevelse när hon framför dem live.

Det är en kall kväll på Gröna Lund, Jessie J huttrar så mycket att hon ber en roddare komma tillbaka med jackan som hon slängt av sig några låtar tidigare, och publiken dansar inte så mycket som den borde när låtar som den förkrossande feta ”Sweet talker” spelas. Men stjärnan ger ändå allt när hon sjunger, dansar och underhåller med mellansnack och skojsånger riktade till olika i publiken. Hon skuttar glatt och avslappnat omkring på scenen och framstår som en märklig mix av Katy Perry och Little Jinder.

Något som gör konserten ännu bättre är att bandet lyckas få de slickt producerade låtarna att fungera i lite grövre arrangemang utan att förstöra dem med rockismer. Det enda minuset är att den fina singeln ”Laserlight” aldrig framförs. Men när megahitten ”Bang bang” – ett mästarmöte mellan de tre superstjärnorna Jessie J, Ariana Grande och Nicki Minaj– spelas som sista nummer går det inte att vara missnöjd. Stämningen exploderar, alla tjejer i publiken sjunger med i Nickis förinspelade vers samtidigt som Jessie J dansar sina bästa moves, och allt är väldigt fint.

Nicholas Ringskog Ferrada-Noli

(Dagens Nyheter 2015-05-30)