Hiphop
Future
”Honest”
(Freebandz/A1/Epic/Sony)
Betyg: 4 

Subgenren ”hiphopartister som sjunger istället för att rappa” har sin egen historia. Från 90-talets gangstergentleman Nate Dogg och dubbelbegåvningen Lauryn Hill via millennieskiftets framtidsmissionär Missy Elliott och bluesiga dysterkvisten Z-Ro till autotunepionjären T-Pain och snällkillen Drake har en regel varit konstant: ju poppigare sångmelodier, desto större genomslag.

Men 30-åriga Future från Atlanta erbjöd en alternativ väg när han dök upp för några år sedan. Hans sångstil låter utsmetad, muterad, berusad – men samtidigt mer passionerad och direkt drabbande än någon annans.

Futures debutalbum ”Pluto” var en ojämn historia. Det var snarare genom sina sensationella gästinhopp på andra artisters hits – Lil Waynes ”Love me”, Ace Hoods ”Bugatti” och Rihannas ”Loveeeeeee Song” – som han fick stjärnstatus. Future stal alltid showen med sin råa känslosamhet, det var hans ord som fastnade. 

”Honest”, Futures andra album, är ett stort steg framåt. Här finns fortfarande den typ av hårda och utstuderat monotona klubblåtar som dominerade debuten och som fungerar likadant som traditionell samtida rap. Och de låter toppen. Men här finns också R&B-inspirerade kärlekslåtar där kombinationen av Futures kvicksilverlikt flytande ylande och de nakna känslorna skapar fascinerande musik. De två sidorna tvinnas samman till en helhet som låter modern och omedelbart älskvärd – ett av årets bästa hiphopalbum. 

Bästa spår: ”Blood, sweat, tears”, ”Honest” 

Nicholas Ringskog Ferrada-Noli

(Dagens Nyheter 2014-04-23)