Nej! Lou Reed har dött! Jag blir chockad och fruktansvärt ledsen.

Han blev 71 år gammal. Vad är det för ålder? Han var betydligt yngre i sinnet än de flesta rockgubbar. Minns hans recension av Kanye Wests "Yeezus" i somras, som han hyllade och förstod. Han var ingen gammal stöt. Han var smart och cool och with it.

Usch. Jag lyssnade precis på "Pale blue eyes". Började gråta. Orkar inte lyssna på någon mer Lou Reed-låt idag.

Lou Reed är en del av min barndom. På mitt första blandband som jag spelade in när jag var 11, "Nice collection" hette det, hade jag med Lou Reeds "Walk on the wild side" som min storebror spelat för mig och som jag gillat. Jag fattade inte texten men tyckte den lät cool och fin och bra. Sedan upptäckte jag Velvet Underground, min syster hade en samlingsskiva med dem, och jag lyssnade mycket på deras "I'm waiting for the man" och "Femme fatale" och "Heroin" och "I'll be your mirror". Jag hade med dem allihop på Nice Collection 3 och 4...

När Trainspotting kom, 1996, var jag 14. Lou Reeds "Perfect day" var med där, i en nyckelscen. Jag blev helt besatt av den låten. Carro köpte soundtracket och jag lånade skivan och spelade låten många gånger. Året efter, som var det mörkaste och märkligaste året i mitt liv, det året lyssnade jag på den sjukt mycket. Såg också "Blue in the face" där Lou Reeds monolog (och hans glasögon!) var väldigt underhållande.

Sedan kom jag ifrån Lou Reed ett tag. Kom in på hiphop (A Tribe Called Quest blev min favoritgrupp, och den första låt med dem som jag älskade var "Can I kick it" som samplade "Walk on the wild side") och soul och behövde inte rocken lika mycket. Men ytterligare några år senare återupptäckte jag Velvet Underground eftersom deras sound var en sån stark influens för all jangle-indie som jag älskade så mycket. Och jag har för mig att Wes Anderson hade med någon Velvets-låt i "The Royal Tenenbaums", och en av deras mer lättsamma och trevliga poplåtar var med i "Juno", så den amerikanska indiefilmen gjorde dem ännu mer relevanta för dagens populärkultur.

Orkar inte skriva mer nu, tycker detta är så himla sorgligt bara.

Jag tänker på Laurie Anderson. De verkade vara ett sånt fint par. Så coola, likvärdiga, båda fans av den andras konstnärskap.

Här är min favoritlåt med Velvet Underground. Jag orkar inte lyssna på den en gång till just nu. Men gör det gärna ni.