Youth Lagoon
Scen: Debaser Medis, Stockholm
Betyg: 2

När jag var sjutton sa min mamma till mig: sluta inte fantisera, för dagen du gör det är dagen du dör. Så sjöng Trevor Powers, 24-åringen från Idaho som är hjärnan och kärnan i indiebandet Youth Lagoon, i gruppens mästerverk ”17”. Denna stilla hymn som växer till en episk chillwavekatedral är en av Youth Lagoons mest kända låtar, men bandet väljer av någon bisarr anledning att inte spela den under denna Stockholmskonsert. Publiken klappar förväntansfullt för att bandet ska komma tillbaka ut på scenen efter att vad som annonserats som spelningens sista låt klingat ut, men belönas med ett gigantiskt antiklimax när lamporna tänds.

Youth Lagoon är ett knepigt band. Mellan det charmiga och personliga debutalbumet ”The year of hibernation” och årets mer komplexa och mindre poppiga ”Wondrous bughouse” bytte Trevor Powers ut samtliga musiker. Det mesta av det som gjorde Youth Lagoon till ett intressant band försvann också på vägen. På debuten gjorde bandet återhållet och vackert vemodig chillwave med slitstarka pianoballader i botten, i stället för de brusiga gitarrer och ambientljud som annars ofta utgör stommen i denna typ av musik; på uppföljaren hade de förvandlats till ett psykedeliskt rockande mysband i mängden.

Live blir dragningen åt psykedeliskt jammande ännu mer framträdande. Trevor Powers är svår att slita ögonen från där han står bakom sitt elpiano med ett majestätiskt lockigt hårburr, en korsning mellan Marc Bolan, Randy Newman och Frodo Baggins. Han sjunger fint också, med sin tunna röst, men bandet – förutom honom själv på klaviatur och antika spejsade ljudeffekter en gitarrist, en basist och en trummis – slarvar bort kraften i låtarna. I Youth Lagoons bästa stunder finns en mjukt postapokalyptisk, halvt sakral stämning. Men 2013 har de blivit om inte ett dåligt band så åtminstone ett betydligt mer ordinärt band.

Problemet är att de blivit just – ett band. Att ersätta programmerade trummor med en riktig trummis är att skapa meningslösa begränsningar. Men Trevor Powers kanske har börjat sluta fantisera.

Nicholas Ringskog Ferrada-Noli

(Dagens Nyheter 2013-11-20)