Precis efter att vinterpärlor blev klar dök Burial upp med en oväntad och välkommen julklapp: ännu en toppbra trespårs-EP. Den bästa musiken där var den korta sekvens som bryter ut 2:30 i "Hiders", då de sakralt hoppfulla pianoackorden får en discorytm som får allting att rusa rakt fram, rakt in i euforin. Burial avbryter sekvensen rätt snart, nästan som om han vore skrämd av denna våldsamma lyckliga kraft. Men nu har ett snille som kallar sig för Boutros Bull gjort en edit av låten, som fokuserar på just detta parti och loppar det i vad som känns som en oändlighet, i ordets bästa betydelse. Finns än så länge varken på YouTube eller SoundCloud, men går att ladda ner här. Check it out! Just så här vill jag att det ska kännas när jag korsar gränsen till 2014.