de dödas liv

Publicerat i: Allmänt
Idag är det ju alla helgons dag. Jag har skrivit en stor artikel i Expressen kultur om moderna dödsmässor i popmusiken. Läs här!







En sak som jag inte fick med i artikeln var att det finns massor av regelrätta dödsmässor inom musiken, men dessa har anknytning till kyrkan och kyrkliga texter. Mozart, Berlioz, Verdi, Brahms och Fauré gjorde episka verk om döden, men de handlade aldrig - förutom möjligtvis på ett indirekt plan (typ att Brahms mamma dog strax före han började komponera sitt rekviem) - om tonsättarnas egna liv. Men musik hade ju en annan funktion och en annan status som konstform före Beethoven och romantiken; det var först med hans "Eroica" som konstmusik tilläts bli riktigt personlig.

En annan sak som jag fick stryka av utrymmesskäl var jazzens versioner av dödsmässor. Det finns ju en del som är riktigt gripande, till exempel de här:





#1 - - Max:

alltså lotus blossom, som om dödens hand kramar ens hjärta