Det här är en vårlåt som inte finns på Spotify. Mo' Wax var i början av 90-talet det hippaste skivbolaget i England (och därmed i världen) och följer man deras utgivning kronologiskt (inte för att jag någonsin pallat göra det) får man en ganska pedagogisk genomgång av hur acid jazz utvecklades till triphop. 1994 släppte Mo' Wax samlingsskivan "Royalties Overdue", varfifrån denna låt är hämtad. Jag hörde den, som så mycket annan musik under den här perioden av mitt liv, i en skateboardfilm ("Children of the sun" hette just denna och den innehöll även hits som Buffalo Toms "Taillights fade").
I min Massive Attack-artikel i Nöjesguiden häromåret skrev jag att triphopen var så död som den kunde bli, ersatt med fuktskadad post-dubstep osv, men jag vet inte längre. Lana Del Reys skiva är enormt triphopinfluerad, till exempel. Neneh Cherrys comeback - om den nu blir i år som det är tänkt - lär ju också vara ganska oblygt triphopmysig. Nyligen skrev Johan Wirfält en krönika om hur mycket han älskar Souls of Mischiefs "93 til infinity", och det är ju inte triphop men väl HIPHOP - de där trummorna, de funkiga icke-digitala trummorna, det är ju de som är triphopens fundament.
Fast "Life so free" är någonstans mitt emellan acid jazz och triphop. Funkig men inte hård, cool men inte mörk, sexig men inte farlig. Mest trevlig. Och ganska nice en sån här ljus vårdag.