Certifikat från Compagnie Imperiale des Chemins de Fer Éthiopiens från 1899. Big things poppin', som T.I. hade sagt.

Min vän Petter brukar säga att all bra konst som någonsin gjorts kom under en 30-årsperiod med år 1900 ungefär i mitten. Och även om jag gillar både Giotto och Ola Billgren så tycker jag att han har en viss poäng. Det känns lite som att den perioden var för måleriet vad perioden 1945-1967 (bebopens födelse till Coltranes död) var för jazzen.


Just nu är jag lite besatt av år 1900 och åren precis innan. Fin de siècle-romantik brukar det kallas. Alltså finns det någon coolare period? De allmänna strömningarna: orientalismen, domedagsångesten, dekadansen. Konsten: Matisse, Gaugin, Cezanne, Les Nabis-gruppen (Pierre Bonnard, Paul Serusier m.fl.), Klimt, Munch. Musiken: Debussy, Ravel, Saint-Saëns, Puccini, Mahler, Rachmaninov. Litteraturen: de franska symbolistpoeterna, Rilke, Hjalmar Söderberg (och Selma Lagerlöf, och Strindberg), Tjechov... vad har vi mer... Henry James, Oscar Wilde, Jules Verne! Arikitekturen: den underbara jugendstilen, galningen Gaudì, och alla skrytbyggen som Eiffeltornet etc. Städerna som var the shit: Paris, Wien, London. Och allting annat, som att affischerna var snygga och typsnitten var härliga. Tänkare som Freud och Nietzsche. Vetenskapsmän som Marie Curie och Wilhelm Röntgen. Plus folk som Isabelle Eberhardt och Houdini. Tunnelbanebyggen och zeppelinare. Fonografer och film. Det hände grejer, kort sagt.


OK, även solen har sina fläckar: rasismen, imperialismen, kvinnornas ställning. Och det här med att nationer inte var helt främmande för att gå i krig med varandra. Men hey! Man kan inte ha allt. Alltså det är inte så att jag skulle vilja leva i den tiden eller så, men jag är otroligt fascinerad av den. Det var den gamla världens sista suckar. Det var slutet på eran då Europa var viktigare än USA.


Förlåt om jag är ytlig. Jag erkänner direkt: det här är en fett ytlig crush. Men får man inte vara lite ytlig ibland? Jag äger inte en enda coffee table-bok. Men jag är beredd att köpa min första, om jag skulle hitta någon som handlar om sekelskiftets kulturliv. Någon som har något tips?

Vinnaren av cykeltävlingen Paris-Roubaix år 1899: Albert Champion!

#1 - - Henrik:

Nicholas och Horace sitting in a tree, k-i-s-s-i-n-g.

#2 - - Lene:

Låter lite för brett för att sammanfattas i en coffee table-bok (antar att du var ironisk).

#3 - - Nicholas:

Jag var faktiskt inte ironisk! Skulle inte det funka som coffee table-bok?

Kapitel 1: städerna och stämningarna.

Kapitel 2: arkitekturen och modet.

Kapitel 3: konststilarna och konstnärerna.

Kapitel 4: böckerna och författarna.

Kapitel 5: tonsättarna och operakompositörerna.

Kapitel 6: uppfinningarna och vetenskapsmännen. Kapitel 7: tänkarna.

Kapitel 8: kändisarna.

Komplett med glassig design och stora bilder. It's a hit!

#4 - - Nancy Beaton:

Jag skulle lätt köpa den!

#5 - - Henrik:

Skulle det inte bli en väldigt stor eller mycket ytlig bok?

#6 - - Nicholas:

Förmodligen båda! Men gärna för mig liksom.

#7 - - Staffan:

Istället för att sukta efter nåt du inte kan få, typ "Det var slutet på eran då Europa var viktigare än USA" .... så borde du istället glädjas åt att du lever i en era när Europa snart är viktigare än USA.

#8 - - Nicholas (skåning, svensk, europé):

Nja. Om det är någon som går framåt när USA går bakåt (om man nu kan säga att de gör det) så är det Kina, men knappast Europa väl? Och det är inget jag går och längtar efter heller... vore lite sjukt i så fall.

#9 - - Caroline:

Åh nicholas!! jag älskar rubriken!! får jag stjäla den???

#10 - - Nicholas (mumble is talk, still walk the most humblest walk):

Go ahead darling.

#11 - - Magnus:

Om du hittar någon bok om zeppelinare, ingenjörsarkitektur och romantikens död så köper jag den. Släng gärna in lite om det tidiga trafikflyget med.