Är det bara jag som tycker det är kul att den nya Indiana Jones-filmen heter "Indiana Jones and the Kingdom of the Crystal Skull", när ett av fjolårets mest omtalade konstverk var Damien Hirsts "For the love of God" (bilden) som bestod av en dödskalle täckt av diamanter? En pimpad dödskalle, som det heter på modern svenska.
För ett par år sen visade Filmstudion i Lund de tre tidigare Indiana Jones-filmerna tre lördagseftermiddagar i rad, som en matinégrej, och jag gick och såg den första. Den var inte lika bra som jag tyckte när jag var liten. Mest minnesvärt var att Indy avlivar dumma nazister till höger och vänster. Och jag tänkte: är inte dessa filmer ett sätt för Steven Spielberg att hämnas på de som mördade hans folk, en sorts blodig tillfredställelse maskerad som ett pojkäventyr? De allvarliga Schindler's List och Rädda Menige Ryan är bara andra sidan av det myntet. Men det är inte bara en väldigt biografisk tolkning, det är ganska reducerande ("han är jude, alltså tänker han så här..."). Men ändå, det är en tanke. Skurkarna i den nya filmen, som utspelar sig på 50-talet, är tydligen nazister som klarat sig! Ja, jag vet inte vad jag ska säga. Hellre nazi-nostalgi än onda araber i och för sig. Hollywood-marknadsförd islamofobi känns sådär.
PS Jag recenserar en samling med tidiga Randy Newman-låtar på the dig här: http://www.digfi.com/default.aspx?id=11819
ja! det är ju precis så...alla filmer där spielberg har något annat i tanken än att skapa rent underhållande filmer blir ju vetenskapligt bevisat alltid sentimentalt crap (schindlers list, the terminal, A.I, Munich) där allt förenklas och fördummas i evighet. När han däremot gör göttiga äventyrs blockbusters låter man det gå och det blir klassiker på direkten,(Hook, Indiana Jones, Jaws, Jurassic Park)
Fy satan vad jag längtar tills Tintin kommer ut. Kan bli hur bra som helst.