En emokille, han från Fjärilen i Glaskupan, och Catherine Deneuve.

Häromdagen var jag och såg "En julberättelse" på bio. Mysigt. Mycket Frankrike för pengarna. Den var lika full av klichéer om coola, smarta, rika, olyckliga fransmän som "Vicky Cristina Barcelona" var full av Spanienklchéer. En fest med andra ord, fast det är ju alltid svårt att veta hur mycket distans upphovsmakaren har till överdrifterna och mallarna. I grund och botten är "En julberättelse" ett allvarligt och mörkt familjedrama (vill ni veta vilken nivå det är på? Dottern hatar sin bror så mycket att hon begär ett domstolsbeslut för att få det svart på vitt att han ska försvinna ur hennes liv - det är på den nivån.) men filmen har mycket humor också, såväl avsiktlig som oavsiktlig. Egentligen - och det här undrar jag varför så få recensioner har lyft fram - är det en fransk "The Royal Tenenbaums", varken mer eller mindre. Alla i familjen spelar instrument utan att göra nån stor grej av det, de små knattarna till barnbarn sätter upp pjäser i vardagsrummet, huset som föräldrarna bor i är EXTREMT flådigt, familjens viktigaste person får cancer, en förälskelse som varit kvävd i femton år kommer upp till ytan, etc etc. Skillnaden ligger i att Wes Anderson låter God Smak illustreras av The Velvet Underground, medan frassarna kör med Charles Mingus och Cecil Taylor. Och patriarken är inget charmigt svin spelad av Gene Hackman, utan en kort och tjock liten gubbe som diskar och slänger sopor och spelas av Jean-Paul Roussillon (som spelat en massa Molière och Racine och Corneille). Han är född 1931. Catherine Deneuve, hans fru i filmen, är född 1943 men åldersskillnaden ser större ut - i Frankrike verkar männens kroppar åldras snabbt och kvinnornas aldrig. My god vad snygg hon är, och cool. Man kanske skulle se om "Belle de jour" någon gång? Jag vet inte om jag vågar. Det är ju en sån där film som man älskar när man är fjortiscineast och typ inte har några gränser för hur mycket sjukhet man ska acceptera, allt är liksom Spännande och Konstnärligt. Men jag tipsade en av mina bröder om den filmen och han har inte velat prata om film med mig sedan dess. Jag kan inte säga att jag inte förstår honom.