Det som finns i tidningen är typ att jag säger att indiemänniskor är medelklass. Det var ett svar på en direkt fråga: "vilken klass har de här indiemänniskorna?". Klart de är medelklass, precis som jag är medelklass, precis som Mingus är medelklass. Skit samma, det är inte det som är grejen. Hela den här äktehetsdebatten... jag fattar inte hur folk pallar göra biografiska tolkningar. Det är så omodernt och så ointressant. Fatta: att en låt eller en text kan vara bättre/ligga på en annan nivå än en annan låt eller text, eller hur man tolkar innehållet, det har absolut ingenting att göra med upphovsmannen/kvinnan och dennes ursprung, om det är medelklass eller blod svett och ghettotårar eller whatever. Nej, det bestäms av andra faktorer: låten eller texten i sig.
"Kär i en kickers" har en bättre text än "Kär i en hipster" - inte för att hiphop per definition är mer "äkta" än annan musik, utan för att Mingus skrev en bättre text än Hanna Fahl. Att texten är bättre beror inte på att det är finare att gilla kickers än att gilla hipsters (fast det är det fan, hihi!), utan på att det är en vassare text. Det spelar ingen roll att berättarjaget i Mingus låt är 100% icke-självbiografiskt, det handlar om att hans låt är mer än ett lustigt pseudosjälvkritiskt indieanthem - den funkar på flera plan, den är både rolig och en bra historia. Han sjunger bättre än Hanna också, och inte för att han skulle vara mindre medelklass/mer ghetto/ha rytmen i blodet/ha "soul", utan för att han helt enkelt sjunger fetare. Okej? Pallar inte mer nu. Döda den biografiska tolkningen.
"Ett pseudosjälvbiografiskt indieanthem".
Hur får du till det utan att göra en biografisk tolkning?