meta

Publicerat i: Allmänt
Det finns inget som gör mig så glad som att läsa en kommentar av Matti Alkberg. Den lille sure, som jag kärleksfullt brukar kalla honom, gör mig på så gott humör. Det är klassisk bloggdramaturgi: börjar med diss, den provoverade svarar, och efter lite munhugg så är alla vänner. Kärlek som i en screwball-film. Eftersom jag är fåfäng finns det givetvis inget bättre än att känna att man har fans, någon som är trogen. Men jag gillar också tanken på att de gamla indierävarna sveper in sig i internet när de går i ide. Skulle inte förvåna mig om typ han med ögonen i Popsicle är en bloggknarkare av stora mått.

P.S. T-Bag har börjat skriva för DN kultur. What's wrong with the world?
#1 - - Stefan Nilsson:

T-bag? Han i "Prison Break"?

#2 - - Annika:

Hmm... nej än har han inte hamnat i finkan tror jag

#3 - - revbenet:

men asså vart i kulturdelen finns han?hittar inte på nätet?

#4 - - mischa atladottir:

*älska t-bag*

kul med dn-kultur, själv dras man mot kvällstidningarna goes morgontidning. igår intervjuade jag en kanelbulle. kanelbullens dag, yaknow.

#5 - - Annika:

Hahaha!! Förresten, det var fint när du utnyttjade det där stora utrymmet längst upp på er Metro-sida för att säga grattis till din pojkvän.

Revbenet: han skrev typ förra veckan, en stor intervju med en kille som skrivit en bok om hiphop.

#6 - - mischa atladottir:

omg! det var faktiskt inte ens jag!!!! för det var mattias kroon, det kunde man se iom att min killes namn var felstavat.

aldrig jag sysslar med svågerpolitik på det sättet, ALDRIG!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

skoja.
(fast det var sant det med tt det var mattias k)