Jag har alltid känt att jag borde kolla upp calypso, och nu har jag äntligen lagt vantarna på Honest Jon's-samlingen "London belongs to me" (första delen, alltså inte den som kom förra året). Och musiken är precis så bra som jag hade hoppats på: varm och svängig på ett mjukt och enkelt sätt...

Vänta nu. Sa jag verkligen "varm" och "enkel"? Ja, jag gjorde nog det.

ÄR JAG EN AV DEM? Som typ älskar Buena Vista Social Club för att musiken är så varm och enkel och härligt exotisk? Som föredrar karibisk och latinamerikansk musik när den låter akustisk och gammaldags istället för modern och brutal? Som är ointresserad av baile funk men diggar Jorge Ben? Jepp, that's me.

Det är jag och de kulturintresserade tälttanterna i 50-årsåldern. Är det inte på tiden att jag styr upp lite härliga afrikanska träsmycken? Skitfula men ÄKTA...

Jag kan inte hjälpa det. Jag tycker calypso är skitbra. Jag försöker tänka att det är skillnad mellan riktigt polerad smörsångcalypso à la Harry Belafonte och råare inspelningar med artister som Lord Invader, och det kanske finns en gnutta sanning i det, men at the end of the day är det lika gammal musik, lika mysig multikulti, lika romantisk rasism. Jag är bara lite mer snobbig.
#1 - - John:

Det är bara till att skaffa de andra två med då, de är verkligen finfina.

#2 - - John:

Det är bara till att skaffa de andra två med då, de är verkligen finfina.

#3 - - Annika 2:

ha ha ha ha! Ja du är sannerlign en gammal bög!

#4 - - maxim:

fuck urtidscalypso, det ar soca som galler.

#5 - - Treno:

..Rather helpful information you have here. Grazie! http://www.trenitalia.275mb.com