The wire är den nya typen (inte så ny längre förvisso) av tv-serier, den som ser mediet som en styrka istället för en svaghet jämfört med filmen. En film är längre än ett avsnitt av en tv-serie, men en tv-serie är samtidigt längre än en film. Rymmer mycket mer, kan bli ännu fetare, bara man har bra manusförfattare och karaktärer som för utvecklas långsamt och trovärdigt. Det är det bästa. Det är därför Sopranos är så bra. Hela gangsterskiten är ju ganska klyschig och tråkig, det är Carmelas trötta blickar som gör serien så grym. Men shit, det har ni hört tusen gånger i flera års tid. Jag ville bara säga att The Wire är lika bra, och av samma anledning.
For the record: jag hatar inte Mattias Alkberg, och jag hade inte blivit särskilt upprörd om "Tunaskolan" kommit på typ femtondeplats på årsbästalistan. Men nu kom den etta och det blev jag lite provocerad av, är det så den moderna popmusiken ser ut liksom? Fan vad deppigt om den bästa popmusiken som görs på 2000-talet är butter punkpop på svenska. Jag tycker Matti är grym som textförfattare och verkar allmänt sympatisk - han gillar hiphop och snodde The Rascals "A beautiful morning" till sin "Fyllskalle" - men den musik som backar upp honom på "Tunaskolan" är bara så himla tråkig. Jag tror inte han själv tycker att det var 2004 års bästa skiva. Han har bättre koll än så. Men det har inte Sonic.
Johan är det här du?