Jag har haft en bra jul. En av höjdpunkterna, tv-wise, var avsnittet av "Simma lugnt Larry" som visades på juldagen. Larry David och David Schwimmer spelade huvudrollen i Broadwayuppsättningen av "The Producers" och blev regisserade av Mel Brooks. Bara en massa jews alltså, gött. Överraskande nog sjöng och dansade Larry och David Schwimmer jättebra. Bästa skämtet var när en skådespelerska förförde Larry David i hennes loge, och han var tvungen att avbryta hånglet för att hon hade ett litet foto på George W Bush på sin spegel. Men det finaste var att se Mel Brooks och Anne Bancroft, det här måste vara inspelat strax innan hon dog. De var ett sånt underbart  par, han älskade henne över allt annat, sa i en intervju att han inte kunde vara arg på livet eftersom han fått henne, att det räckte, att gud hade varit generös. Mel Brooks alltså, romantisk. Who would have thought?

Annars var tv-julen rätt kass. Bara en massa snapphanar och fantasy, är det sånt de tror att vi vill ha? I och för sig såg jag första och andra delen av Sagan om Ringen på bio när de kom - ÄKTA guilty pleasure! - men i tv-soffans avslöjande sken blir det bara too fånigt. En person som jag har stor respekt för sa dock att Narnia-filmen faktiskt var otroligt bra. Kan det stämma? Hela ett-universum-i-garderoben-principen var ju helt berusande när man var 11 år, så egentligen vore det ju logiskt om en tillräckligt välgjord film skulle bli lika magisk. Men jag vet inte. Jag har alldeles för lätt för att få distans till overkliga varelser som talar.

En sak som man älskar med julen är ju rimmen. Jag och C brukar alltid bräcka varandra i witty julklappsrim, men i år avstod vi. Skit i traditionerna osv. Några som älskar traditioner är ju annars DN Kultur, och deras rimmade rubriker på julafton är alltid lika trevliga.

Apropå rim så har jag haft den här raden i huvudet i ett dygn nu:
I heard motherfuckers say that they made Hov, made Hov say "OK, so make another Hov".
När ska Jay-Z får karamellodiktstipendiet? Eller just fan, han är ju inte moderat.


PS James Brown är död. Här har vi en kille som man både hatar och älskar. Ärligt talat tycker jag att han är ett geni, men det är helt omöjligt att lyssna på honom, allting är ju så uttjatat. Och jag tycker inte att man ska se det som att hiphopen "stal" hans musik - snarare kom den inte till sin fulla rätt förrän rapparna byggde vidare på hans breaks genom rytmiskt kongeniala texter. En låt som "The Big Boss" är ju oerhört mycket tråkigare än de låtar som samplar den, som "Bad mutha" med Lord Finesse eller "Get down" med Nas. Mattias Dahlström skrev en rätt bra hyllning i DN - men hur kunde han nämna den vidrigt hurtiga "I got you (I feel good)" som en klassiker/Viktig Låt? Sjukt alltså. Den är ju bara så jävla dålig. "Cold sweat" sa han däremot ingenting om. Eller "Prisoner of love". Jaja, skit samma.